Äntligen

Ja nu äntligen tror jag att det kan lugna ner sig en smula. Det har varit två extremt hektiska veckor.
Renoveringen har fått stå tillbaka den sista veckan, så den kommer vi att återuppta i veckan som kommer. Det känns bra.
Jag har nu äntligen varit på min första återträff i Linköping, den var jag så nervös över att jag inte var människa dagarna innan jag åkte.
Förra helgen hade vi kalas för Marcus och även öppethus. Nu är mycket av det som hängde över mig avklarat och jag kan ta det lite lugnare. Fortfarande en del att göra men jag har inte alls samma tidspress. Det känns skönt.

Att vi sedan avslutade den enormt hektiska perioden med ett besök till vännerna i Mölndal gör inte saken sämre. Vi åkte ner till Mölndal i går lördag, utan våra barn. Vi träffade våra vänner och hade det trevligt, vi har fönstershoppat, ätit gott, strosat på Liseberg och pratat mycket. Det har varit en bra helg. Det var länge sedan vi satt ner och pratade och det fanns mycket att ta upp. Det kändes jätte bra.

Så kommande veckor hoppas vi att vi kan bli klara med vardagsrummet och hallen. Det vore jätte skönt att bli färdig inom två veckor, så att vi är färdiga lagom till första advent, men jag tänker inte jäkta. Blir vi färdiga så blir vi, om inte så får vi väl ta en vecka till på oss. Till jul borde vi vara klara med den etappen av renoveringen. Badrummet kommer vi inte att börja med förrän efter alla jul och nyårshelger.

Planen var att vi skulle åka till IKEA när vi ändå var i de krokarna. Men när vi åkte förbi IKEA insåg vi att vi skulle vara väldigt långt ifrån själva där. Det fanns nästan inte en ledig plats på parkeringen. Så vi åkte till Mio på våra goda vänners goda inrådan. Det var ett väldigt bra förslag och vi hittade flera soffor som vi kan tänka oss till vårt vardagsrum. Det var roligt. Det blir lite av en sporre att få färdigt rummet så att vi kan bestämma oss för möblerna. Kul.

I dag innan vi lämnade Mölndal och vännerna gick vi en promenad till kyrkogården. Det var första gången vi besökte deras lille sons grav. Det var känslomässigt stark och det är omöjligt att inte påverkas av något sådant. Vi tände ett ljus och lade en dekoration på graven. Det kändes bra att äntligen varit där och nu hittar vi dessutom dit igen själva om vi skulle ha vägarna förbi.

Efter denna promenad blev det lite fika och lite mera prat. Vid 14 tiden skulle vi möta andra goda vänner på en restaurang nere i stan och det var en lyckat träff. Vi var 8 stycken och vi fick en trevlig matstund. En restaurang som jag länge velat gå till efter som det var så längesedan. Det var gott och jag åt mer än jag skulle, vilket jag för övering har gjort hela helgen!) och trots detta känner jag att jag inte har något behov av att åka dit igen på ett tag. Konstigt.

Nu måste jag vila en stund om jag ska orka jobba imorgon.
Vi hörs!