Snart

Det är lurigt det där med tid och med känslor.
Det har gått 3 månader sedan det var jul, och om de kommande 2 månaderna går lika fort så kommer det att vara sommar innan vi hunnit blinka. På gott och ont.
Vi kommer att få besök från USA om en vecka, och jag vill att besöket ska kännas lååångt. Men eftersom jag började på en soppdiet i tisdags så önskar jag inget hellre än att de närmsta veckorna ska gå hur snabbt som helst. Så konstigt det kan vara.

Dagarna rullar på, vi har haft påsklov och varit lediga, det var skönt. Lagom till lovet kom ju så vintern så vi fick åka lite pulka och bob med barnen. Det var uppskattat, så det var ju bra att snön fick ligga kvar hela lovet. men lite snett är det väl ändå med snö på påsklovet, även om påsk var ovanligt tidigt i år. Men nu ser vi fram emot våren.

En vecka till

Jaha fredag kväll och det har gått ytterligare en vecka.
En vecka som fullkomligt rusat förbi. Förra helgen stannade vi ju hemma eftersom vi satte oss själva mer eller mindre i karantän på grund av att Rebecca mått dåligt. Jag slet som en dåre för att få ihop mina projekt inför träffen i Linköping. På söndagen packade jag för redan på måndagen efter jobbet bar det av mot Linköping. Mellanlandade i Falköping för att hämta med en studiekompis. Det var bra mycket trevligare att ha någon att prata med under resan upp, än att åka själv som jag gjort de andra gångerna.
Dagarna i Linköping är så intensiva med all information och praktiska övningar så tiden går ännu snabbare där. När man kommer in på sista dagen börjar kropp och knopp säga ifrån lite. Det börjar blir fullt i hjärnan och orken tryter. Men ändå är det så roligt. Vi är en bra klass och en bra liten studiegrupp. Vi har roligt tillsammans i hela stora gruppen med både trä- och metallarna och textilarna. Vi har roligt tillsammans i textilgruppen, roligt i vår basgrupp och textilarna i basgruppen trivs bra med varandra.
Tills nästa träff vecka 22 ska vi ha sytt ett liv och en byxa i ett mönster som vi anpassat efter vår egen kropp. Det ska bli spännande. Vilken nytta jag skulle ha av att kunna sy kläder som passar mig perfekt. Men jag återkommer förmodligen om just detta om några veckor och är inte riktigt lika entusiastisk. Men det vore bra.

Alexanders mage har inte riktigt kommit till rätta efter helgen. Han har varit lös i magen och varit hemma delar av veckan. Han var helt ok i onsdags och fick gå första dagen i torsdags. I dag ringde de från dagis och sa att han var dålig i magen igen. Nu ska vi göra ett försök att hålla honom ifrån mjölkprodukter ett tag och se omdet blir bättre.

Jag är trött så det blir nog till att skalla kudden och sova gott.

Skoj

Så var det lördag, veckan har gått fort.
Den började med en studiedag och har sedan fortsatt med vanliga lektioner. Som vanligt ligger jag efter i allt jag tar mig för. I dag måste jag förmodligen sy hela dagen och se till att det finns rena kläder.
Planen var att min man skulle försöka få lite ordning i röran i vårt hus under förmiddagen, efter som en god vän till honom skulle komma idag. Men nu blir det nog inte så.
Vi vaknade av att Rebecca kräktes i morse vid 7 tiden. Det som är konstigt är att hon nästan direkt efter ville äta. Hon satte sig först vid TV.n en stund, det gick ett tag sedan kräktes hon ingen. Strax efter satt hon i köket och åt Onaka. Får väl se hur det går. Men det innebär att det inte kommer någon hit och vi inte kommer någon vart i helgen. Lite typiskt, Alexander som blivit bjuden på födelsedagskalas till en av killarna på dagis. Funky Kidz som Rebecca går på missar hon igen. Missade det blir tredje gången av tio. Undrar just hur det går. Får väl ringa gymmet och kolla läget.

Hur gick det då när vi åkte skidor förra helgen?
Jodå bara bra. Första dagen hyste vi inget större hopp om vår Alexander, han var som en liten gummigubbe. Ingen styrsel i kroppen alls. Men redan på lördagen fick han åka "rullband" och åka själv i en liten backe med mamma springande bakom hållande i selen som satt fast i den mäkta stolta killen. Efter en stund ville han inte åka i den lilla backen mera, den var helt enkelt inte cool. Nu ville han åka i den lite större backen bredvid som hade knapplift. Och det fick han, han åkte med Marcus och med selen gick det riktigt bra till sist.
Rebecca hade bara stått på skidor en gång tidigare, då hon provade kusinens skidor i Kinnekullebacken i 15 minuter för 2 år sedan.
Men hon lärde sig snabbt, på söndagen åkte hon själv upp i knappliften och tog backen själv. De var så nöjda.

Stugan vi hyrde låg nära backen och var väldigt ny och fin. Det var så trevligt att kunna sitta på kvällarna och mysa tillsammans, de andra passade på att basta men jag avstod, jag är inte så förtjust i att basta.
Alexander hade sin gipsskena hela helgen men jag ar lite orolig. Hans fingrar var så svullna, vi försökte att binda upp armen med en mitella men han använda inte handen eller armen alls. Så på söndagen när vi skulle åka hem igen, tog jag bort gipset. Det var inget fel på den lilla armen och han började använda den på en enda gång. Det kändes skönt. Han skulle ju bara ha gipset en vecka men nu blev det bara 5 dagar.

På måndag åker jag till Linköping ingen. Det ska bli kul att få träffa alla igen. Vi har det ju så trevligt när vi träffas. Det som oroar mig är att jag inte kommer igång med det jag borde göra till träffen. Det har låst sig helt när det kommer till inspiration och idéer. Tycker inte att jag kan kombinera ihop tygerna till fina kombinationer. Har ju sett på ""Blackboard" vilka fina saker de andra har gjort.
Köpte tyg för att sy en tunika genom att använda mig av ett sav skolans mönster. Det gick väl ganska bra, tyger var lite glansigt så det halkade lätt omkring men det blev väl hyfsat till sist. Tycker dock att jag fick proportionerna lite galet. Så helt nöjd är jag inte.
Ska sy lappteknik också, hade en plan, men den verkar bli svår att få att funka. känner mig inte nöjd med tygerna. Så just nu sitter jag med flera påbörjade projekt men inget färdigt och jag måste vara klar i morgon kväll. Ingen stress här inte.

Men det får bli som det blir, jag får göra mitt bästa och så långt jag hinner, men kan jag ju inte göra.

Så nu blir det till att sätta igång dagens första arbetspass.

Snart

Ja det har blivit onsdag kväll, vi ska åka till Branäs i morgon, så vad i all sin dar gör jag här vid datorn. Ja det är en bra fråga.
Tvättmaskinen går för fullt liksom tumlaren. Kunde jag inte börjat lite tidigare? Jo det hade jag säkert men det är inte så jag funkar, jag gillar liksom att känna paniken krypa sig på...... Nja, om sanningen ska fram så är det väl inte riktigt så jag vill ha det, det bara blir så.
Jag började känna mig lite vissen i söndags, vilade en del men kände mig lite febrig.
På måndagen hade jag verkligen feber och valde att stanna hemma från jobbet. Det kändes som om någon satt på mig, hade svårt att andas och sov mest hela dagen.
I går tisdag kändes det något bättre men andningen var fortfarande tung. Alexander fick vara hemma också, för han hade geggiga ögon. Men efter att ha tvättat bort det på morgonen så var det inget mera.
I dag bestämde jag att jag skulle ta det lugnt, ge mig själv en dag utan feber innan jag gick tillbaka till jobbet. Skulle bara låna om mina böcker på biblioteket i stan för att slippa allt för dyra påminnelser. När jag står där ringer dagis, Alexander har ramlat och slagit sig. Han har ont i armen och vill inte röra den.
Fick därför åka hem igen, hämta den lille killen på dagis och åka tillbaka till stan för att besöka läkare. Var på sjukhuset ca 12.30 var klar kl 16.30. Då hade vi väntat mycket, läst många Kalle Anka och Bamse, fikat det som dagis skickat med och träffat sköterskor, läkare osv. Röntgen visade inte att det fanns någon fraktur i hans lilla arm, men eftersom han fortfarande hade mycket ont och vägrade använda den, gipsades den ändå med en skena som vi kan ta bort själva om en vecka. Det kunde varit värre, men det var ju kanske inte det roligaste som kunde hända när vi ska åka till bredgrader med snö i morgon. Vi får helt enkelt se hur det går.

Själv mår jag bättre i dag, men känner mig helt slut efter en ganska omtumlande dag.

Nu ska jag bara ta i tu med tvätten, packa, laga mat, och kolla igenom vad mer som ska med.

Det ska i alla fall bli riktigt skönt att komma i väg en sväng och jag hoppas att barnen kommer att få det kul i snön!

Skidor

Det är söndag och sista dagen på sportlovet.
Nu skulle man ju kunna tro att jag haft en härlig ledig vecka med barnen. Riktigt så blev det inte. Jag har varit på extremt dåligt humör större delen av veckan. Helt upp och ner. I fredags började det vända som tur var och nu känns det bättre. Men det känns om om jag skulle behöva vara ledig en vecka till. Har massor av jobb att göra har inte fått mycket gjort när jag varit hemma med barnen och det dåliga humöret har gjort sitt. Så jag har några saker som jag behöver fixa i kväll få se hur det går.
I kväll är det tjejernas tur att gå på Bio, killarna gick för några veckor sedan. Så i kväll ska jag få se Arn om allt går som det ska.

I grå fick vi en Jätte trevlig överraskning. Min svägerska och hennes familj hade hyrt en stuga i Branäs det var en stor stuga, för 12 personer. Svärmor och svärfar skulle också åka med. jag blev jätte sugen på att följa med eftersom det fanns plats. Har inte åkt slalom på 8 år. Men trots att vi kunde få bli del i stugan för en ganska liten peng så vet jag att vi inte har råd. Det ska ju till liftkort mm. Men så i går förmiddag ringde svärmor och sa att de kunde tänka sig att stå för stugan så behövde vi "bara" stå för ett föräldraliftkort och bensin själva. Vilket erbjudande! Vi nappade på det och försöker nu att se om det finns vänner och bekanta som vi kan låna skidor av. Ser fram emot detta!! Torsdag till fredag. Helt lagom för oss som inte åkt på länge. Och trevligt att åka iväg i trevligt sällskap! Så kul det ska bli. Tänk att barnen ska få möjlighet att leka i riktig snö! Helt underbart. Så snälla snälla snön försvinn inte nu.

Jag ligger som vanligt efter i allt jag tar mig för. Men nu måste jag lägga på ett kol med så många olika saker. Det blir till att jobba en del den närmsta tiden.
men jag började komma i gång lite i går kväll. När Melodifestivalen tystnat och barnen somnat satte jag mig för att skissa på mina projekt. Får väl se hur det går. Måste komma på något som jag ska sy om också. Det vore ju så smidigt om jag hade något som var för stort att sy om men det har jag inte. Snarare tvärt om. Men jag tänker inte sy i kilar i något. Får se om jag kan sy om något av mina urväxta kläder och göra något till Rebecca i stället. Måste tänka lite mer på det.

Nepp, nu måste jag klippa vidare. Det är lappteknik som gäller har beställt en skärskiva och en rullkniv men det har inte kommit ännu så jag får klippa med vanlig sax. Det går bra det också. Dags att skrida till verket.

Det gick bra!

Det är fredag kväll och barnen har somnat. Rebecca försökte även denna fredag att hålla sig vaken under hela "Let's dance" och klarade det ända fram tills röstningen. Hon har varit på badhuset med Marcus och badat i kväll, hon kom stolt hem och visade att hon tagit guldfisken. Det innebär att hon simmat 25 meter på djupt vatten och dykt från kanten. Det är bra gjort.
Alexander fick stanna hemma från badet denna gången eftersom han opererades igår. han fick dock bada förra fredagen då Rebecca fick vara hemma för sin ögoninflammation.
Alexanders operation gick bra. Han skulle vara inne på sjukhuset vid 8 tiden på morgonen, han var lite rosslig och snuvig men de beslutade att ändå genomföra operationen. Han fick emla-plåster som bedövar huden lite innan man sticker honom. Det hade gått bra och han hade inte varit särskilt rädd eller ledsen. Körteln var större än de först trott och vätskan bakom trumhinnorna var lätt flytande så det räckte med att sticka hål för att vätskan skulle rinna ut.
Marcus fick vara med från början men jag kom till sjukhuset klockan 10.45 och då sov Alexander fortfarande. Han började vakna till lite vid 11.30 och var på benen inte så värst långt efter det. Till en början fick han vatten, sedan saft. Eftersom han inte fått äta något sedan kvällen innan så fick han en yoghurt, den slukade han snabbt.
När klockan närmade sig 13 tiden fick han åka med Marcus hem igen. Han har inte behövt något smärtstillande och har inte varit ledsen eller klagat över smärta, det verkar som om det gått bra. Han är fortfarande snörvlig och lite hostig dock. Han fick bara äta flytande kost under gårdagen men idag har han fått äta som vanligt. Han har varit hemma från dagis idag men om han inte blir mer förkyld så får han gå till dagis på måndag.

Själv har jag försökt att få ordning på mitt kontor under dagen. Det har varit ganska stökigt ett tag och om jag ska kunna sy det som krävs på kursen på universitetet måste jag få plats och kunna hitta lite bättre. Typiskt mig så tar jag det på djupet, vilket kan innebära att det under en liten tid ser värre ut än det gjorde innan jag började städa, och det är nu fallet. Det tidigare tomma rena golvet är nu fullt med saker, medan skrivbordet som förut var fullt med prylar nu börjar komma fram igen. Så jag har lite att ta tag i.

Operation?

I morse fick jag ligga kvar i sängen, huvudet sprängde och det hjälpte inte att ta Alvedon. Plötsligt ringer telefonen, det är från sjukhuset i Lidköping. De undrar om vi har möjlighet att komma in med Alexander för operation i morgon bitti. Det har vi så vi tackade ja, med den lilla brasklappen att han hostar lite på nätterna. Vi ringde extra till dagis för att höra om han hostat mycket under dagen, men det hade han inte, de upplevde honom inte som förkyld heller. Vid förkylning och feber blir det nämligen ingen operation. När vi åt middag i kväll så upptäckte jag ändå att han är lite snuvig och tät. Så Marcus får väl ta med honom till sjukhuset i morgon så får vi se vad de säger. Så om allt går som det ska så kommer Alexander att opereras i morgon. De ska sticka hål på trumhinnorna för att få bort vätskan som samlats där, och skrapa den körtel som brukar besvära en del barn.
Själv jobbar jag så Marcus får göra resan själv. Vill verkligen vara med men jag slutar tidigt så jag kommer nog att hinna till uppvaket.

Uppåt igen

Ja i dubbel bemärkelse.
Jag är inte alls lika deppig som när jag skrev sist. Det andra som är uppåt är min vikt. Efter att jag hållit igen under hösten och motionerat mera och tänkt på vad jag ätit kom några av mina tappade kilon tillbaka under jullovet. Förmodligen ingen ovanlig företeelse men inte roligare för det. Så nu måste jag ta tag i träningen igen och ta mig i kragen vad det gäller maten. Inget allvarligt men det får inte bli mer upp på vågen.

Nog om det.

Hur gick det då med vår renovering?
Jag målade det sista lagret färg natten mot fredagen innan jul. På fredagen kom våra möbler. Vi har en hel del kvar, men rummet går att använda som det är. Vi måste sätta upp taklister, golvlister, fönsterfoder och lägga golv. Så vi kan fortfarande lägga både tid och pengar på rummet. Men först ska granen ut, så vi får se när vi har tid och råd att fortsätta.

Har just kommit hem efter fyra dagar i Linköping. Det var som vanligt varit intensiva dagar, men väldigt trevliga och givande dagar. Vi har redovisat det vi hade gjort till denna träff och fått nya genomgångar för det som vi ska göra till nästa träff i mars. Denna kurs ska vi gå igenom mera om mömnad, och då framför allt maskinsömnad, vi ska sy lite kläder och annat. Det ser jag fram emot. Ska göra mitt bästa för att komma i gång så snart som möjligt och att inte skjuta på det till det sista som jag gjort tidigare. Måste ge skolan tid om jag ska klara av det.

Nu måste jag ta itu med lite städning. Granen ska ut och det ska packas upp osv.
Får skriva mera en annan dag.

Deppig

Hur kan man vara så himla korkad?
Har haft tre veckor på mig att göra den dumma hemtentan. Men som vanligt tar jag tag i allt i sista minut.
Renoveringen har tagit all fritid i anspråk, nu har jag suttit med tentan i två dagar.
När jag skulle gå in på hemsidan med tentan idag för att fylla i det sista kunde jag inte hitta den. Anledningen.....Jo att jag redan från början missuppfattat det hela. I min värld hade jag tills i kväll på mig, men i själva verket hade jag bara tills i går kväll på mig.
Att jag ska ha så svårt att göra någonting vettigt. Tyckte tentan var jätte svår och har haft fullt upp att försöka svara på frågorna. Har kanske inte lyckats få till några jätte bra svar, men jag har gjort mitt bästa.
Varför ger jag mig in i sådant här? Jag klarar det ju inte. Är kass på allt vad skola heter, har inte något läshuvud och kör huvudet i väggen hela tiden.
Jag gillar praktiska saker, att lära genom att se på andra och ibland även läsa om det. Men nu känns det bara jobbigt, känner att jag inte finner ord, inte vet hur jag ska uttrycka mig och inte vet hur jag ska tolka frågorna. Har svårt att hitta svaren och då låser sig allt.

Åh vilken rolig blogg det blev, så här dan före dan före dopparen dan.
Vi har i alla fall fått våra nya möbler, det blev bra, vi har målat färdigt, det är skönt.
Och vi har idag köpt färdigt alla julklapparna. Det känns också bra.
Just nu vet jag inte om jag ska städa och pynta eller om jag ska slita en stund till med tentan. Jag tror ju att det kommer att bli svårt att ta sig tid till det under julhelgerna, så jag får väl göra det nu.

klockan 1

Hur gick det till? Jag menar bara det att jag inte alls förstår hur klockan redan kan vara 1 på natten.

I går morse började jag jobba klockan 7 i stället för 8 på morgonen. Hade lovat hjälpa till på förskolan 1 timma på onsdag morgon och likadant i dag. Så det var tidigt att kliva upp i går, var jätte trött. Men så hade vi ju renovering kvar att göra så jag satte trots min trötthet igång med att tapetsera. Det var inte så jätte mycket kvar tyckte jag, men det tog visst längre tid än jag fattat. Men en ljudbok i öronen fortsatte jag tills jag var färdig med tapetserandet. Döm om min förvåning när klockan var 2 på natten. Att sedan kliva upp klockan 05.15 i morse var tungt.
Efter jobbet var jag så trött att jag var tvungen att vila en stund. Efter en välbehövlig promenad med en väninna satte jag i gång med målningen. Samma visa idag, ljudboken på och vips så var klockan nästan 1 och det är hög tid att sova. Men om vi har tur så är det färdigmålat. Och om det går som det är tänkt så kommer våra möbler i morgon. Golvet och listerna får vi ta i mellandagarna. Annars är det nog färdigt. Tycker att färgen inte riktigt blev som jag tänkt mig, den känns lite kall och de nya vita dörrarna ser gula ut, hm. Nå ja, vi får se hur det känns när vi får på vanligt ljus och inte en bygglampa.

Imorgon ska jag sitta i biblioteket hela förmiddagen och förmodligen en stund på eftermiddagen och kvällen också. Har en hemtenta som jag måste få klar tills på lördag. Så det gäller att ge järnet.

På kvällen ska vi pynta pepparkakshus hemma hos svärföräldrarna. Det ska bli trevligt.

Nu måste jag sova!

Lördag.

Det är den 8 december, inte långt kvar till jul känns det som. Veckan som kommer är full av aktiviteter. Personalfest, luciafirande x 2 och så en begravning. Ibland kommer det mycket på en gång.

Hur går det då med renoveringen. Ja det är en bra fråga. I ett tidigare inlägg skrev jag att vi förmodligen skulle hålla på in i det sista. Knåpa dagen före julafton. Och det känns som om det kommer att bli verkligheten.

Jag tror att jag har slipat det sista flera gånger om, bara för att upptäcka att det nog inte var tillräckligt jämt och spacklar lite till. Nu tror jag dock att det mesta är färdigt. Ska slipa ett ställe i taket, en extra gips skarv som tillkom och några få kluddar på väggarna. Det kommer att behövas spackel på ytterligare ett ställe, i trapphuset, så vi får se om jag kan spackla det i dag. I så fall om jag har tur så slipas det sista i morgon, eller möjligen i kväll/natt. Men när så slipdammet gjort sitt så kommer det en annan typ av damm. På måndag kväll kommer Marcus och en vän att montera in kassetten i öppna spisen, då måste vi bila upp ett hål i öppna spisen = mera damm. Så ännu är inte det värsta stöket över.

Men om vi har tur så kan vi sedan i nästa vecka tapetsera färdigt och sedan måla. Så kanske, kanske att vi är klara med väggar och tak till nästa helg.
I dag ska Marcus och hans pappa försöka att dra lite av elen till våra takspotlights, så det rör på sig, men det känns som det kommer att ta en evighet innan det är klart.
I nästa vecka eller veckan därpå kommer möblerna som vi beställt och det vore trevligt att få in dem så snart som möjligt.
Det ska läggas ett klick golv också, men det kan nog bli lite tight om tid, så det kanske vi gör en av mellandagarna. Lister kommer också att sättas upp lite senare.
I jul ska vi inte göra för mycket. Omgås, och mysa det ska vi göra i jul.

Men nu är det dags för mig att hoppa i arbetskläderna och slipa det jag kan innan Marcus och hans pappa sätter igång. En sak undrar jag.....hur ska jag kunna baka lussebullar i detta dammiga hus? För det måste jag nästan hinna med i helgen. För på måndag är det dags för operation "öppen spis", då kommer det att damma igen. Hm..... Får fundera på detta. Kanske får låna mammas kök?

Nåja, nu är det bäst jag sätter igång.

Magsjuka

Måndag kväll.
Åter står renoveringen stilla. Denna gång på grund av sjukdom.
Efter julskyltning och tomteparad igår mådde inte Marcus bra. Det visade sig snart vara magsjuka, efter en stund blev Rebecca dålig också. Kul.
I dag mår de bättre båda två men Marcus behöver samla krafterna han blir ju så dålig när han väl blir sjuk. Rebecca har varit sitt vanliga jag idag så jag hoppas att det räcker med detta. Det vore inte roligt om vi andra också blir sjuka, men risken finns ju.
Det är frustrerande med sjukdom, renoveringen är också frustrerande just nu. Vi kommer ju ingen vart. Kommer förmodligen att hålla på med den ända fram till dagen före julafton. Det vore så typiskt oss. Men jag hoppas verkligen att vi kan få lite gjort snart. I morgon kommer sotaren för att provtrycka vår skorsten. Vi måste få veta om den är ok innan vi installerar kassetten som kommer i veckan. Sedan måste vi ställa oss i kö för ytterligare ett test innan vi får ta kassetten i bruk. Så vi får se om de hinner komma ut igen innan jul.
Nå ja. Jag vet ju i alla fall vad jag ska göra i jul.....Läxor, för just nu får jag inte så mycket gjort av dem heller.

Det ordnar sig. Nu ska jag bara städa upp sakerna i Gillestugan. Marcus började städa i klädförrådet i lördags, men det kom av sig när han blev dålig i går. Sakerna måste väck för imorgon kommer som sagt sotaren. Det är lite kvar att göra innan jag kryper ner i min goa säng.

Noll koll.

Skrev i måndags att jag var tvungen att vila inför "Funky Kids" uppvisningen, som enligt mig skulle vara dagen efter. Men så var det inte. Den uppvisningen var i dag onsdag.

Marcus har varit hemma med Alexander tisdag och onsdag, i dag fick Alexander en remiss till röntgen. Det var en liten fin fraktur i hans lilla fot, så det är därför han fortfarande inte riktigt vill stödja fullt ut på foten. Men det behövdes inte gipsas eller så. Så vi ska göra ett försök med dagis i morgon. Jag har ju bara elever på förmiddagen så det borde kunna gå bra.

I dag på eftermiddagen somnade min morfar in efter en tids sjukdom. Det var kanske bäst så för honom, han mådde inte så bra det sista och det kan verkligen inte vara något roligt avslut på livet att ligga i smärtor. Sedan mormor gick bort för två år sedan har han varit så ensam, hoppas att de träffas nu igen.

Som jag skrev i måndags, det händer lite mycket nu. Men så blir det ibland.
Vi satte vår första tapetvåd i går kväll och ska försöka sätta upp någon till innan vi lägger oss.

Fortsatt renovering

Ja dagarna går, inte blir vi klara till första advent, det är ju redan på söndag. Om vi jobbar på lite så kanske vi kan vara någorlunda klara med vardagsrummet, men mer än så är det inte.

Har just lagt ett andra lager färg i taket i vardagsrummet, jag tror och hoppas att det blev bra, det var varken roligt eller bra för kroppen att måla tak. Nu är jag alldeles prickig, små, små vita färgprickar överallt. Hade till och med fått en liten på linsen.

Nästa steg i vardagsrummet är alltså att tapetsera, får väl se om vi kan sätta en första vår i morgon kväll. Det vore skoj.

Annars så lunkar det på. Även om vi emellanåt får lite mer spänning än vi önskar.
I går eftermiddag svullnade Alexanders öga upp igen. Det hände några gånger i våras och enligt blodprovet är han allergisk mot björkpollen. Men något annat måste det vara också, för inte har vi direkt någon hög björkpollen halt så här års. I vilket fall åkte vi till jouren, de tyckte att vi skulle komma in i fall att han hade fått något i ögat. Men vi fick snällt åka hem efter en liten stund.

I dag ringde de från dagis, Alexander hde skadat foten på något underligt vis somingen riktigt hade sett. Han ville inte stödja på sin fot och jag fick ringa vårdcentralen. Efter ett antal samtal fram och tillbaka så fick vi en tid strax före 16 tiden. De misstänker en stukning, men är inte säkra. Vi ska avvakta några dagar och omdet inte bir bättre så får vi kanske åka till sjukhuset för att röntga.

Just nu sover i alla fall de båda juvelerna gott i sina sängar. Vi har haft det lite kallt i huset i eftermiddag efter som pannan hade stannat. Så de fick sina vetevärmare värmda och sedan kröp de ner i sängarna. Det är gott med värme.

Nu ska jag nog ta och vila lite inför morgon dagen. Efter jobbet ska vi titta på Rebecca när hon är med på Funky Kids dansuppvisning. Det är roligt, men lite dumt att det blir mitt i veckan. Det blir en lite senare kväll än vi brukar.




V

Äntligen

Ja nu äntligen tror jag att det kan lugna ner sig en smula. Det har varit två extremt hektiska veckor.
Renoveringen har fått stå tillbaka den sista veckan, så den kommer vi att återuppta i veckan som kommer. Det känns bra.
Jag har nu äntligen varit på min första återträff i Linköping, den var jag så nervös över att jag inte var människa dagarna innan jag åkte.
Förra helgen hade vi kalas för Marcus och även öppethus. Nu är mycket av det som hängde över mig avklarat och jag kan ta det lite lugnare. Fortfarande en del att göra men jag har inte alls samma tidspress. Det känns skönt.

Att vi sedan avslutade den enormt hektiska perioden med ett besök till vännerna i Mölndal gör inte saken sämre. Vi åkte ner till Mölndal i går lördag, utan våra barn. Vi träffade våra vänner och hade det trevligt, vi har fönstershoppat, ätit gott, strosat på Liseberg och pratat mycket. Det har varit en bra helg. Det var länge sedan vi satt ner och pratade och det fanns mycket att ta upp. Det kändes jätte bra.

Så kommande veckor hoppas vi att vi kan bli klara med vardagsrummet och hallen. Det vore jätte skönt att bli färdig inom två veckor, så att vi är färdiga lagom till första advent, men jag tänker inte jäkta. Blir vi färdiga så blir vi, om inte så får vi väl ta en vecka till på oss. Till jul borde vi vara klara med den etappen av renoveringen. Badrummet kommer vi inte att börja med förrän efter alla jul och nyårshelger.

Planen var att vi skulle åka till IKEA när vi ändå var i de krokarna. Men när vi åkte förbi IKEA insåg vi att vi skulle vara väldigt långt ifrån själva där. Det fanns nästan inte en ledig plats på parkeringen. Så vi åkte till Mio på våra goda vänners goda inrådan. Det var ett väldigt bra förslag och vi hittade flera soffor som vi kan tänka oss till vårt vardagsrum. Det var roligt. Det blir lite av en sporre att få färdigt rummet så att vi kan bestämma oss för möblerna. Kul.

I dag innan vi lämnade Mölndal och vännerna gick vi en promenad till kyrkogården. Det var första gången vi besökte deras lille sons grav. Det var känslomässigt stark och det är omöjligt att inte påverkas av något sådant. Vi tände ett ljus och lade en dekoration på graven. Det kändes bra att äntligen varit där och nu hittar vi dessutom dit igen själva om vi skulle ha vägarna förbi.

Efter denna promenad blev det lite fika och lite mera prat. Vid 14 tiden skulle vi möta andra goda vänner på en restaurang nere i stan och det var en lyckat träff. Vi var 8 stycken och vi fick en trevlig matstund. En restaurang som jag länge velat gå till efter som det var så längesedan. Det var gott och jag åt mer än jag skulle, vilket jag för övering har gjort hela helgen!) och trots detta känner jag att jag inte har något behov av att åka dit igen på ett tag. Konstigt.

Nu måste jag vila en stund om jag ska orka jobba imorgon.
Vi hörs!

Pust

Det är sent på torsdag kväll och vi har försökt att få någorlunda ordning i huset. I morgon kväll kommer gästerna för att fira Marcus. Det blev bara tre stycken av hans jobbarkompisar som kunde komma. Det passar mig fint. Vi har fortfarande inga tapeter uppe, men det allra mesta är spacklat och slipat. Så det ska förhoppningsvis inte behöva bli så mycket mera slipande.

Vi har varit lite lata och beställt mat från Köttex, det ska bli skönt att slippa laga mat. Lite förrätt och efterrätt ska vi fixa till med sedan är det bra.
Vi har ju lite att förbereda inför lördagens öppethus i Pingstkyrkan också. Det är svårt att veta hur mycket mat man ska göra i ordning. Det är ju helt omöjligt att veta hur många som kommer. Men vi hoppas att det blir många.

När så lördagen är över så kommer mitt skolarbete i focus igen. Paniken ligger och bubblar under ytan och när jag väl har tid att sätta mig med mina projekt igen så blir det väl hysteri kan jag tänka mig. Känner att jag borde göra mera, måste också tänka på hur jag ska montera mina projekt osv. Det finns trots allt några som jag inte ens har börjat på ännu. Får köra hårt söndag och måndag och sedan maila mina vänner och göra en lite kontroll.

I morgon måste jag städa färdigt, badrum, kök, barnens rum, vårt sovrum och ta en liten vända på mitt kontor och i gillestugan. Det blir en hektisk dag. Borde egentligen plugga.

Men nu är det redan snart fredag så jag ska sova i några timmar och passa på att smörja in mina händer, de blir så otroligt torra när man håller på med spackel och slipning.

Mycket damm blir det!

Ja nu när vi kommit en bit in i vårt renoverings projekt så ligger dammet tjockt i huset. Hur man än försöker att sätta upp plast så tar sig det fina dammet ändå fram i alla skrymslen och vrår.
Har väl av någon anledning kommit till en punkt då jag inte får så hemskt mycket gjort. Jag har inte ro att virka eller sticka jag har ingen lust att slipa mera. Vill inte tvätta, diska eller städa mera. Jag bara sitter och får inget vettigt gjort.

Min hjärna arbetar med att försöka komma på en alterntiv plats att ha Marcus kalas på fredag. Men jag kommer inte på något. Vill inte behöva stressa så med renoveringen, dessutomså är det helt uteslutet att vi hinner allt, vilket innebär att jag måste städa upp allt damm och annat inför kalaset på fredag, för att bara två dagar senare fortsätta med renoveringen och sprida mera damm i huset.

För min del känns det mer och mer som om livet kommer att lugna ner sig lite efter att jag varit i Linköping, så helgen vecka 46 ska jag ta det lugnt. Blir det som vi har tänkt så åker vi kanske bort över helgen utan barn. Det var inte i går vi gjorde det kan jag säga. Det blir i så fall en tur till Mölndal för att träffa marcus kusin med fru. Det ser jag fram emot.

Men nu måste jag väl ta mig i kragen och fortsätta mitt ......., ja vad det nu är jag gör.

Mycket nu

Ja det är verkligen bråda dagar.
Om jag kommer att få tid att skriva på min blogg de närmsta veckorna så kommer det nog bara bli några få inlägg och dessutom ganska stressiga sådana.
Det är mycket som ska hända på kort tid, nog för att båda jag och min man fungerar bäst under lite press, men det här är ju löjligt.
Vi håller på att renovera vårt vardagsrum och ska hinna med hallen också, detta på mindra än två veckor. För den 9 november kommer Marcus att ha sitt 30 års kalas för sina kompisar på jobbet. Dagen efter ska vi ha öppet hus i kyrkan. Då inte nog med renovering, vi ska hinna planer vad som ska ätas på dessa kalas. Och laga maten.
Uner tiden ska jag hinna göra alla mina projekt inför nästa träff i Linköping den 15 november. Tur att det är lov en vecka och att Marcus har semester i några dagar. Annars hade vi nog helt fått tänka om redan nu. Men ännu kan det gå.........
Vi har en lördag hemma idag eftersom Rebecca kräktes i går kväll. Det var inte så allvarligt, inte mycket och bara en gång, men för säkerhets skull så stannar vi hemma idag. Hon har ätit som vanlig idag och var jätte hungring när hon vaknade. Jag har av förklarliga skäl inte sovit så bra inatt. Rebecca har vaknat några gånger och varje gång hoin så mycket som nyser så vaknar jag och undrar om det kommer mera. Typiska mamma fasoner.

Det har hunnit bli eftermiddag och jag har gjort ett arbetspass i vardagsrummet och köket på förmiddagen. Nuhar jag tid för mina läxor. Så jag stickar på, ska snart byta till virkning.

Annars så är det ganska bra. Förkylningen håller sakta på att ge sig och det var verkligen på tiden. Drygt tre veckor är lång tid tycker jag.
Alexander har äntligen fått lite koll på att använda potta och toalett, konstigt att det kan komma över nästan en natt. Nu vill han inte ha blöja på natten... men det tror jag att vi kommer att få använda ett bra tag till. I månsdags var Alexander till leksaksaffären och handlade för sina nappar. Det blev en brandbil i smålego. Han är så nöjd med den. Men saknar sina nappar lite också. Men även det har gått ganska bra.

Nu måste jag sätta fart med mina stickor.

Håhåjaja

Ja, så var det lördag kväll. Planen var att vi skulle hinna med en hel del idag. Jag hade nog tänkt att vi skulle hunnit med mer än vi gjorde, men jag är ganska nöjd ändå. Men då har också klockan hunnit bli kvart i tolv på natten.

Vi låg kvar länge i sängen och därmed blev det sen frukost. Vi fick lite tid att börja pyssla i vardagsrummet, men klara blev vi inte. Svärmor hade så mycket smörgåstårta kvar att vi fick åka dit idag på lunchen och hjälpa henne med att äta lite. Gott, men inte bra för min diet. Vi passade på att fira Marcus lillebror som fyller år i morgon.

Väl hemma så var jag helt slut, jag vilade en stund innan Marcus och Alexander åkte till innebandyn. Vi hade två tjejer på besök som lekte med Rebecca och när klockan blev 5 skulle vi åka fram till Elimkyrkan för att vara med på ett barnmöte. Det blev lite krisigt när jag inte kunde hitta min bilnyckel och Marcus hade sin med sig till innebandyn. Marcus pappa fick komma och skjutsa oss fram till kyrkan.

Efter barnmötet har vi ätit kvällsmat och när barnen somnat satte vi igång att ta ner tapeterna. Det är strukturtapeter så det är väldigt lätt att dra ner det yttersta lagret. Men sedan blir det svårare. Vi har lånat någon sorts maskin som med hjälp av ånga gör det lättare att få tapeten att lossna. Så detta höll vi på med fram tills alldeles nyss. Det kommer nog att bli lite av den varan den närmsta veckan. Men nu är vi i alla fall i gång.

I morgon ska vi först på familjegudstjänst och lite senare fira min mamma som fyller på måndag. Vi ska ut och äta på restaurang, och det ska bli trevligt. Men inte helt bra för min diet det heller.

Marcus har hjälpt mig att hålla koll på kalorierna och har till och med på förhand räknat ut hur mycket jag kan äta. Det har varit en otrolig hjälp och jag har inte ätit godis på en vecka. När jag verkligan kämpat så bra denna veckan och börjar se lite resultat på vågen, då känns det verkligen inte bra när man äter mer än man bör. Hur mycket kan en bit smörgåstårta vara värd? Hur mycke vägde den där biten jag åt? Vad kommer vi få att äta i morgon? Kommer jag att spräcka min "kaloribudget" i morgon med? Tänk att man blir så löjligt fixerad när man håller på med dieter. Jag tycker synd om folk i min omgivning. Att behöva lyssan till mitt pladder om dieten. Det känns något bättre denna gången eftersom jag får MYCKET hjälp. Hoppas nu bara att båda Marcus och jag orkar hålla på med detta. Men jag måste.... I fredags var det elever i skolan som var helt säkra på att jag var med barn. Inte roligt.
Men nu hoppas jag på positivt resultat på vågen på måndag när vi träffas i viktgruppen. Det var milt sagt ganska negativt resultat förra gången nämligen.

Skulle gärna gå lite mera promenader, men jag känner mig fortfarande lite krasslig och hostar fortfarande. Så det får vänta lite till.

Kommande vecka är det många kvälls aktiviteter, föräldramöte osv, så det blir kanske inte så mycket promenerat denna veckan. Veckan där på är det lov, jag har fått lova att slippa kompetensutvecklingsdagarna (studiedagarna) till förmån för mina studier, det uppskattade jag verkligen. Marcus kommer att vara ledig alla daga utom tisdag så förhoppningsvis hinner vi komma någon vart med vardagsrum och hall dessutom. Men det konstiga är att det redan finns flera saker inplanerade i alla fall. Den veckan kommer att gå hur snabbt som helst, tro mig.

Men nu har det blivit hög tid att gå och lägga sig. Klockan är 3 minuter efter midnatt. Så vi får väl se när jag skriver igen.

Tiden går...

Det är två veckor sedan jag skrev senast. Jag har hunnit med att fylla år sedan dess. Inget stort, inte mycket att fira.
Jag har kommit lite frammåt i mit sklöjdande men har ändå en hel del kvar att göra. Hur kommer det sig att tiden inte helt räcker till?

Det är fredag kväll och det ska bli skönt med helg! Har jobbat hela veckan trots en ihärdig hosta, har kännt mig helt slut efter jobbet. En sak som har varit toppen den senaste veckan är att min käre man har hjälpt mig jätte mycket med min diet. Har har hjälpt mig att räkna ut vad jag ska äta, SÅ otroligt mycket lättare det går då. Hoppas att han orkar hjälpa mig ett tag till. Det har varit till stor hjälp. Det som skulle vara mindre bra är väl att jag inte kunnat gå mina promenader eftersom jag varit allt för hostig.

Har firat min svärmor idag, hon fyller 50 år, så det har varit öppet-hus. Trevligt. Barnen har fått träffa både sina kusiner och sin syssling.

I morgon ska vi ta tag i vardagsrummet. Ska riva ner tapeter och på allvar sätta igång med renoveringen. Det börjar kännas lite stressigt. Marcus vill ju ha sitt ena kalas här hemma när han fyller år den 12 november. Tur att han har ledigt större delen av vecka 44. Jag tror att vi är överens om hur vi vill "tapetsera". Det är ju skönt. Vi vet vad vi vill ha för golv. Färgen får vi ta senare, men jag tror inte att vi har så hemskt olika åsikter om färgen. Men någon fondvägg blir det nog inte. Det kommer inte att finnas någon lämplig vägg att använda till fondvägg. Och skulle vi komma på senare att vi hemskt gärna vill ha en fondvägg så får vi väl ta det den dagen.

När vi kommer till badrummet kommer det nog inte att gå lika lätt. Vi har lite olika åsikter, inte främst om färger utan om prislappen. Jag vill att det ska se ut på ett visst sätt, det är inte lika viktigt för Marcus. För hans del är det bra om det är golvvärme och relativt billigt. Det klart att jag inte har något behov av att det ska vara det dyraste eller så, men jag vet vad jag vill ha. Så nu gäller det för mig att hitta det kakel som ser ut som jag vill ha det till billigaste möjliga pris. Så tillvida vi inte måste köpa kakel genom hantverkaren som kommer hit och hjälper oss. Så det kanske vi ska ta reda på först. Det är så typiskt. Först var jag jätte osäker på hur jag ville att det skulle se ut. Nu känner jag mig säker på hur jag vill ha det, (nästan) men då kanske jag åste tänka om helt på grund av kostnaderna!

Nej, nu har det blivit dags att sova omjag ska orka fixa i morgon!